Trauma #4

Pappa och jag har flyttat till en annan stig i samma kommun, till en lägenhet. Jag är ca 9 år. Den här gången är jag med mamma och min ena storasyster. Mamma ska åka förbi pappa för jag skulle hämta en sak som jag glömde där. Men så fort jag kommer innanför dörren så känner jag att något är på tok. 

Jag går in mot köket där pappa står. Jag ser att en blomkruka har ramlat ner i golvet och pappa försöker göra kaffe men spiller hälften utanför. Jag tittar på honom och frågar vad det är. Han tittar väldigt konstigt på mig och jag känner inte igen honom. Det är något som är konstigt med honom, hans blick är någon annans, skrämmande. Jag blir rädd och springer ut till bilen gråtandes och säger att det är något som är fel på pappa. Mamma och syster går in dit och konfronterar honom. Pappa lägger sig på soffan och tar en cigg och försöker att bete sig, men det går inte bra. Han pratar osammanhängande. Min syster blir jätteledsen när hon försöker få kontakt men får inget. Vi går därifrån.

Vi sätter oss i bilen och åker mot Södertälje. Min syster försökte göra mig glad genom att erbjuda godis då både hon och mamma märker att jag är instängd i mig själv, men jag vill inte ha. Jag tittar ut genom bilfönstret och ser en stor fin sommaräng och önskar att jag kunde hoppa ut från bilen och springa ut på den stora, fina ängen och bara skrika. Skrika allt som jag kunde. Men det fick bli en önskedröm.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s