Egot

Först och främst låt oss förstå sinnets natur. Sinnet kan delas in i tre delar: egot, anden och beslutsfattaren (sinnet). Antingen lyssnar beslutsfattaren på egot eller anden.

Egots verklighet består av: tid, död, förändring, ofullkomlighet, hat, begränsing, kropp och form.

Andens verklighet består av: evighet, liv, oföränderlighet, fullkomlighet, kärlek, gränslöshet, ande, formlöshet.

Hörnstenen som egots tankesystem vilar på, är brist på förlåtelse av vår skuld. När förlåtelsen tar bort den omedvetna skulden och vi skiftar från felsinthet till rättsinthet, tillåter vi våran ande att vara vår programmerare.

Vi ska iaktta våra egon utan dömande för att få tillgång till sinnet. Om vi kan se utan dömande och skuld på våra egon, vem är det då som iakttar? Det kan inte vara egot självt, utan beslutsfattaren (sinnet)- som inte är egot.

Nu vidare till egots dynamik genom Jesu ord, som jag har sammanfattat ur en helig bok och som jag inte vill namnge pga min tro. Vidare om varför jag inte vill hymla om varifrån min tro grundar sig i kommer jag att skriva i ett annat inlägg.


Ingen kan göra sig fri från illusioner om vi inte granskar dom, därför att det är genom att inte granska dom som de skyddas. Det är inte nödvändigt att rygga tillbaka för illusioner, för de kan inte vara farliga, eftersom de inte är äkta.

Sjukdom och smärta utgör viktiga delar i egots plan för beskydd, eftersom de fäster vår uppmärksamhet på våra kroppar och bort från vår identitet som ande. Grunden för helandet är att acceptera att sjukdom är ett beslut som sinnet fattar i avsikt att uppnå ett syfte för vilket det vill använda kroppen. Och detta gäller för alla former av helande. En patient beslutar att det är så, och han tillfrisknar. Om han beslutar sig för att inte tillfriskna, kommer han inte bli helad. Vem är läkaren? Endast patientens eget sinne. Resultatet blir det som han beslutar att det ska vara. Speciella läkemedel tycks hjälpa honom, men de ger endast form åt hans eget val. Han väljer dom för att ge sina önskningar en förståelig form. Och det är detta det gör, och ingenting annat. De behövs egentligen inte alls. Patienten skulle helt enkelt kunna stiga upp utan deras hjälp och säga: ”jag behöver inte det här!” Det finns ingen form av sjukdom som inte skulle botas med detsamma.

Kroppen är egots hem genom dess eget val. Det är den enda identifikationen som egot känner sig trygg med, eftersom kroppens sårbarhet är dess eget bästa argument för att du inte kan ha ditt ursprung i Gud. Du som identifierar dig med ditt ego kan inte tro att Gud älskar dig. Du älskar inte det du har gjort, och det du har gjort älskar inte dig. Eftersom egot gjordes pga att Fadern förnekades, känner det ingen lojalitet mot sin upphovsman. Egot hatar kroppen eftersom det inte kan acceptera den som bra nog att vara dess hem. Det är här som sinnet blir direkt förvirrat. Samtidigt som sinnet får veta av egot att det faktiskt är en del av kroppen och att kroppen är dess beskyddare, får det också veta att kroppen inte kan beskydda det.

Egots syfte är rädsla, eftersom endast de rädda kan vara egoistiska. Skuld är alltid söndrande och allt som framkallar rädsla är splittrande, därför att det lyder under splittringens lag. Egot är den del av sinnet som tror på splittringens lag. Om du identifierar dig med egot, måste du varsebli dig själv som skyldig. Närhelst du låter dig påverkas av egot kommer du att känna skuld, och du kommer att vara rädd för bestraffning. Egot är bokstavligen en skrämmande tanke. Det står för ett system av vanföreställningar och talar för det. När du känner dig skyldig, kom då ihåg att egot har överträtt Guds lagar, men du har inte det. Sålänge som du känner dig skyldig härskar ditt ego, eftersom endast egot kan uppleva skuld.

Om du sätter egot på tronen i ditt sinne, gör du det till din verklighet genom att tillåta det att komma in. Detta beror på att sinnet är i stånd till att skapa verklighet eller göra illusioner.

Förändring är alltid skrämmande för dom som är separerade, eftersom de inte kan föreställa den som ett steg mot att hela separationen. De varseblir den alltid som ett steg mot ytterligare separation, eftersom separationen var deras första upplevelse av förändring. Du tror att du kommer att finna frid om du inte tillåter någon förändring att komma in i egot. Ingenting kan nå anden från egot, och ingenting kan nå egot från anden. De är motsatta till ursprung, riktning, och resultat. De är fundamentalt oförenliga, eftersom anden inte kan varsebli och egot kan inte veta. De kommunicerar därför inte med varandra och kan aldrig göra det.

Anden behöver inte undervisas, eftersom anden är och kommer alltid att vara i 100% sanning, men det måste egot. Inlärning varseblivs som skrämmande eftersom det leder till att du lämnar egot för andens ljus.

Det har egentligen aldrig fallit dig in att ge upp varje föreställning du någonsin haft som står i motsats till kunskapen. Du behåller tusentals små skärvor av rädsla, som hindrar anden att komma in. Egot känner rädsla för andens glädje, därför att när du har upplevt den kommer du att ta bort egots beskydd och inte investera i rädsla överhuvudtaget. Egot blir rädd därför att rädslan inte är sant. Anden har ingenting att frukta. Du drömmer om ett separerat ego och på den värld som vilar på det, och detta är mycket verkligt för dig. Om du är villig att avsäga dig rollen som väktare över ditt tankesystem och öppna det för anden, kommer anden mycket varsamt att rätta det och leda dig tillbaka till Gud.

Att ge någonting innebär för egot att du måste klara dig utan det. När du associerar att ge med att offra, ger du endast därför att du tror att du på något sätt ska få någonting bättre, och därför kan klara dig utan det du ger. ”Att ge för att få” är en ofrånkomlig lag för egot, som alltid värderar sig självt i förhållanden till andra egon.

Egot lever bokstavligen på jämförelser. Likvärdighet är bortom dess fattningsförmåga, och kärlek till nästa omöjlig. Begär är mekanismer för ”att vilja ha”, och är ett uttryck för egots behov av att bekräfta sig självt. Detta är lika sant för kroppsliga begär som för de så kallade ”högre egobehoven”. Kroppsliga begär är inte fysiska till sitt ursprung. Egot betraktar kroppen som sitt hem, och försöker tillfredsställa sig självt genom kroppen. Men kroppen kan aldrig tillfredsställa sinnet. För kroppen är ingenting. Den kan inte göra någonting, den kan inte kommunicera. Den kan bara lyda.

Egot tror att det helt och hållet måste klara sig självt, vilket endast är ett annat sätt att beskriva hur den kom till. Detta är ett sådant skrämmande tillstånd, att det endast kan vända sig till andra egon och försöka förena sig med dom, eller attackera dom. Anden är i sin kunskap omedveten om egot. Den attackerar det inte; den kan bara inte föreställa sig den överhuvudtaget.

När din sinnesstämning säger dig att du har gjort ett felaktigt val, och detta är fallet närhelst du inte känner glädje, vet då att så behöver det inte vara. Varje gång du har tänkt fel om någon syster som Gud har skapat, och du varseblir bilder som ditt ego gör i en fördunklad spegel. Tänk ärligt efter vad du har tänkt som Gud inte skulle ha tänkt, och vad du inte har tänkt som Gud skulle vilja att du tänkte. Ändra ditt sinne så du tänker med Guds sinne.Detta kan tyckas svårt att göra, men det är mycket lättare än att försöka tänka emot det. Ditt sinne är ett med Guds. Att förneka detta och tänka på ett annat sätt har hållit samman ditt ego, men har bokstavligen splittrat ditt sinne.

När du är bedrövad, vet då att så behöver det inte vara. Nedstämdhet kommer av en känsla av att vara berövad någonting som du vill ha och inte har. Kom ihåg att du inte är berövad någonting annat än genom dina egna beslut, och besluta sedan på ett annat sätt.

Du kan inte vara lycklig om du inte gör det du verkligen vill, och detta kan du inte ändra på eftersom det är oföränderligt. Du är rädd för att veta vad Guds vilja är, eftersom du tror att den inte är din. Denna övertygelse utgör hela din sjukdom och hela din rädsla. Och när du tror detta, gömmer du dig i mörkret, och förnekar att ljuset finns i dig. När du är trött, kom då ihåg att du har skadat dig själv. Din hjälpare kommer att ge dig ro, men det kan inte du. Smärta är inte av Honom, därför att Han känner inte till attack och Hans frid omsluter dig i tystnad. Gud är mycket stilla, därför att det finns ingen konflikt i honom. Konflikt är roten till allt ont, för då den är blind ser den inte vem den attackerar.

Egot analyserar, anden accepterar. Förståelsen för helheten kommer endast genom att acceptera, eftersom att analysera innebär att bryta ner eller skilja ut. Att försöka förstå totaliteten genom att bryta ner den är helt klart egots karaktäristiskt motsägelsefulla inställning till allt. Egot tror att makt, förståelse och sanning ligger i separationen, och för att fastställa denna övertygelse måste det attackera. Omedvetet om att övertygelsen inte kan befästas, och besatt av förvissningen att separation är räddning, attackerar egot allt det varseblir genom att bryta ner det i små, lösryckta delar utan några meningsfulla samband och därför utan mening. Egot kommer alltid att ersätta mening med kaos, för om separation är räddning är harmoni hot. Egot är desperat eftersom det bekämpar bokstavligen oövervinnliga odds, vare sig du sover eller är vaken.

Egot fokuserar på misstag och förbiser sanningen. Egot kanske ser något gott, men aldrig enbart det goda. Det är därför som dess varseblivningar är så varierande. Det tillbakavisar inte det goda helt och hållet, för detta skulle sinnet aldrig acceptera. Men det lägger alltid till någonting som inte är verkligt till det verkliga, och blandar således ihop illusion med verklighet. Att endast varsebli den verkliga världen kommer att föra dig till den verkliga himlen, eftersom det kommer att få dig att förstå den.

Din befrielseförklaring finns i ditt eget sinne, även om den förnekas av egot. Gud har givit dig allt. Detta enda faktum innebär att egot inte existerar, och detta skrämmer det i allra högsta grad. På egots språk är ”att ha” och ”att vara” två olika saker, men för anden är de identiska. Anden vet att du både har och är allt.

Det finns en slags upplevelse som är så annorlunda allt som egot kan erbjuda, att du aldrig kommer att vilja dölja eller gömma undan den igen. Det är pga att du tror på mörker och hemlighållande som ljuset inte kan komma in. Ingen kraft förutom din egen vilja är stark nog eller värdig nog att vägleda dig. I detta är du lika fri som Gud, och måste så förbli för evigt.

/Jesus

Annonser

17 comments

  1. Jag tror redan vad jag vill…och det är att Anden ligger till grund för allt egot är. Anden ger impulser som egot uppfattar intuitivt, med känslan, tanken och då är logiken med.

    Gilla

  2. Vill du berätta om din själ och andes syfte med dig?

    Och också något om hur anden är en del av sinnet?

    ”Sinnet kan ses i 3 delar: ego, ande och beslutsfattaren (sinnet).”

    Gilla

  3. Låter helt fantastiskt att du som person, med stöd av din Ego identitet, till 90% vet vad den individuella anden har för syfte för sig, genom dig…

    Gilla

  4. Undrar om du själv trots alla dina rädslor och föreställningar tror att du själv har den andliga kontakten och förstår din andes syfte?
    -Vill säga att mitt syfte är att jag nu faktiskt vill förstå dig och förhoppningsvis kunna bidra med något-

    reteP

    Gilla

  5. Visst, vår sanna identitet ligger i den individuella anden, men också i det fysiska, när anden valt en kropp att vara i. Söker du lite djupare kring Ego så kanske du ser att Ego inte är skapat av människan utan av Anden, att Ego blir till i den individuella anden som blir till, tar form och finns i den individuella människan.

    Gilla

    • Om vi ska gå ännu djupare så har du helt rätt i att i grund och botten skapade anden egot. Men egot är fortfarande skapad av människan som väljer att tro på det. Såklart vi alla människor på denna planet har egot och anden, om vi bara hade anden så hade vi ju inte varit här på jorden eftersom egot bara kan finnas i en kropp.

      Gilla

      • Att vi tror på egot beror ju mest på att vi människor oftast inte har någon kontakt med vår ande och inte vet andens syfte med våra liv.
        Skulle gissa att det också bland dem som anser sig vara andliga och och medvetna är väldigt få som har kontakt med och känner den individuella själen/andens syfte och mening.

        Gilla

      • Det är väl individuellt. Jag tror många andliga vägledare använder sitt ego enbart för uppmärksamhet likväl det finns många som inte gör det, utan faktiskt lever sitt syfte.

        Gilla

  6. Vilken /Jesus undrar jag?
    Den Jesus jag tänker på vet att Ego är själva vår identitet. Att det är den individuella själens identitet och samtidigt den fysiska personens indentitet. Egoism är något annat och handlar om illusion, som du sa. ego är grunden för sinnets alla intryck och uttryck.

    Gilla

    • Inte den bibliska Jesus utan den sanna Jesus.
      Egot är skapat av människan och är inte vår sanna identitet utan det är anden. Sinnet kan ses i 3 delar: ego, ande och beslutsfattaren (sinnet).

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s